SOM ETT SOMMARPRAT FAST PÅ HÖSTEN: OM ATT VARA ADOPTERAD, VILSE OCH INSTÄNGD PÅ PSYKET.

20150914_1932

I ett och ett halvt åt har jag skrivit öppet om mig själv på den här bloggen. Jag delar med mig av både mörker och glädje som någon form av terapi och har hittils gläntat på många dörrar som länge varit stängda. Idag tänkte jag dock vara ärligare och mer naken än jag någonsin varit tidigare och det känns så läskigt.

I somras blev jag sugen på att spela in ett eget sommarprat och när jag var hos min mormor filade jag på innehållet samtidigt som jag passade på att läsa in manuset i en ljudfil. Det har tagit mig en månad att bli redo för att släppa det eftersom tanken på att någon annan ska lyssna gör mig skitskraj. Men samtidigt vill jag verkligen dela med mig av mina erfarenheter och lyfta ensamhet, introversion och bristande psykvård. Jag hoppas innerligt att ni gillar det och att det kan hjälpa någon vilsen själ där ute.

Lyssnar gör ni genom att söka på KÄLLAN i iTunes / annan podcast-app eller genom att klicka HÄR. Dela gärna med er om ni har några tankar efteråt och ge gärna podden ett betyg i podcaster om ni gillade det.

 

Låtarna ni får höra små snuttar av är:
Milk Thistle – Conor Oberst
Opposite of Adults – Chiddy Bang
Evil – Interpol
Okay I Believe you but my Tommy gun Don’t – Brand New
Nothing Gets Crossed Out – Bright Eyes
Stay Gold – First Aid Kit
Pursuit of Happiness – Lissie
Kom Änglar – Lars Winnerbäck

obs, kom ihåg att skaffa licens om ni vill spela låtar i er podcast

Spara

0 kommentarer Lägg till din
  1. Du är så förbannat modig. Jag vågar knappt välja låtar på spotify inför andra för är så orolig över att bli dömd. Ser fram emot att lyssna och ta till mig. Jag tror din öppenhet kan hjälpa många. Tack för att du tar dig tiden att göra saker som denna.

  2. Hej Sandra!
    Det var helt fantastiskt att lyssna på dig. Tårarna kom hela tiden.
    Jag var med när din biologiska pappa träffade dig första gången. Du var riktigt liten, skulle tro att det var första gången du var hos mormor efter att du föddes.
    Du är fin, du är vacker och ger inspiration.
    Stor kram till dig!

  3. Sitter og hører på podcasten nå. Du er så utrolig god til å formidle, Sandra, og det er sterkt å fortelle dette med din egen stemme. Vil bare få si at du er en inspirasjonskilde og en nydelig person <3

  4. Starkt att dela med dig av detta! Du är en otroligt inspirerande människa och jag är väldigt glad att jag hittat din blogg, för jag känner igen mig så väl! Ännu mer efter att lyssnat på detta. Jag har en liknande barndom, utan den biologiska pappan, men inte för det faderslös. Jag var 18 när jag fick veta att jag hade 4 yngre syskon bla.

    Jag känner även igen mig så väl i det du säger om att umgås med människor, och att faktiskt vilja vara för sig själv. Att läsa din blogg och höra det du säger har många gånger för mig varit en ‘aha’upplevelse. Att förstå att det är okej att inte vilja umgås med människor konstant, utan att uppskatta sitt eget sällskap är bla en sådan.

    Tack för att du delar med dig av detta, även om jag förstår att det är läskigt att öppna sig, men jag hoppas det blir lite lättare med vetskapen att detta hjälper iaf mig på min väg att våga förstå mig själv bättre.

  5. Tack för att du delar med dig, detta var ett av de starkaste och finaste jag hört på länge. Du berörde mig djupt.
    Jag känner igen mig i att älska ensamtid med sig själv, det är något som för många andra känns obekvämt men jag trivs att få vara helt själv emellanåt. Kram❤️

  6. Verkligen tack för att du delade dina tankar och upplevelser. Jag tycker egentligen också om att vara själv men måste hela tiden jobba på att inte nedvärdera mig själv utifrån det. Att sluta tänka att alla andra verkar ha så kul tillsammans och att jag är knäpp som istället väljer skogen. Så skönt att bli påmind om att jag inte är själv i att vara sådan.

  7. Så oerhört fint, starkt och tankeväckande. Och ett fantastiskt budskap att man måste lyssna på sin egen klokhet, våga sätta gränser och få vara precis den man är. Annars kan det aldrig sluta skava och värka.
    Jag är så glad för din skull att du kommit till de här insikterna och har hittat ett bra sätt att leva. Tack snälla för att du ville dela med dig av din berättelse.
    Kram <3

  8. Åh, ska lyssna direkt när jag kommer hem från jobbet. Jag tycker att du är en så himla härlig och inspirerande människa, och att du lyfter ämnen som detta är en så himla bra grej. Vi måste liksom våga tala om det. Heja heja dig x

  9. Så väldigt fint prat! Och alla ni med tonåringar i bekantskapen, rekommendera dem att lyssna på det här. Tack Sandra.

  10. vilken fantastisk halvtimme sandra. jag stod och lagade mat och märkte knappt vad jag gjorde eftersom jag var så inne i din historia. jag kan bara instämma i de andras hurrarop: du är så stark och inspirerande, så grym på att vara du. är så glad över att jag hittade hit och kunde lära känna dig. KRAMAR.

  11. Du är så otrolig på alla vis min fina dotter!! Jag älskar dig så högt och så mycket <3
    Vilken resa du gjort och tänk att du fick följa med på min, mycket blev bra och mycket hade absolut kunnat göras bättre, tur att vi alltid haft varandra genom allt både glatt, tungt och jobbigt <3 Hade gärna kramats lite extra med den där lilla sjuåringen idag, men som tur är bor hon för alltid i mitt hjärta!! <3

  12. Och det var riktigt bra! Känner igen mig i många av dina tankar, särskilt det här med kompisar som vill ses hela tiden och man själv inte orkar med ett så intensivt umgänge. Jag har ändå aldrig identifierat mig som introvert men jag är kanske det ändå. Mina kompisar vill hitta på grejer hela helgerna och jag känner bara att jag verkligen behöver få vara hemma och återhämta mig de två dagarna innan de jättelånga skoldagarna börjar igen. Och då blir de sura och besvikna och så bjuder de inte med mig nästa gång för att jag bara har sagt nej på sistone. Och det blir jag ju också ledsen av :( Jag vill ju orka hänga med folk, men det går verkligen inte, inte just nu i alla fall. Du är i alla fall så himla duktig på att berätta, det är verkligen en fröjd att lyssna på dig!

    1. :( Blir ledsen av att läsa detta. Jag är som du inte den som orkar vara med kompisar helahela tiden. Tycker ändå jag är ganska så bra på att umgås med mina vänner, men orkar inte med alla typer av umgängen. Utgångar, tex, är någonting jag inte alls får ut någonting av just nu. Jag har pratat med mina vänner om detta och berättat att jag måste få följa mitt humör och mina känslor. Jag brukar föreslå tex luncher/fika efter skolan eller dylikt, då detta är det som känns lättast för mig, och då brukar mina vänner ofta vilja det också. När de sedan vill hitta på saker på fredagskvällarna säger jag bara: nä, jag vill ha hemmakväll, kan vi ses nästa vecka kanske? Och de förstår mig. Hoppas att dina vänner också kan göra det!

  13. Har växt upp med bara min mamma då min pappa, likt dig, inte ville eller var redo för ett barn. Jag har aldrig saknat honom och när folk hört att jag inte ”har någon pappa” har de ibland uttryckt att det är sorgligt..men det ser inte jag! Jag vet inget annat utan det är så mitt liv alltid sett ut. Precis som att din pappa som du växt upp med är din riktiga pappa om du vill och känner det!

    Blev inskickad till psykakuten för en psykos för precis två år sedan och fick också medicin som gjorde mig totalt känslolös (är vanligtvis en HSPare med ett rikt känsloliv) och jag sov mer än 12h per dygn. Efter en kort period valde jag att sluta direkt och på bara några dagar kom mina känslor tillbaka..det har inte varit lätt. I början hade jag panikångestattacker konstant varje dag. Sakta men säkert blev de kortare och mindre intensiva och idag har jag inte haft en full attack på snart ett år och psykosen är också borta så när som på små spår som kanske alltid kommer finnas kvar..

    Du är inte ensam om din historia, och det är otroligt starkt och modigt av dig att gå ut och prata om det offentligt för det är fortfarande tabu.
    Så fint att se kommentarsfältet också med all pepp och kärlek!

    KRAMIS <3

  14. Tack för att du höjer rösten för alla dem som inte vågar eller kan. Tack för att du pratar om sådant jag alltid känner att jag är ensam om och inte orkar förklara. Du är fantastisk och en stor inspiration. <3 så mycket hejarrop till dig!

  15. Jag blev väldigt tagen av dina ord. Eftersom jag inte har någon egen erfarenhet av det du berättar om (förutom att jag oxå är introvert) så kändes det väldigt värdefullt att lyssna på. Tack för att du delade med dig, både där och här på bloggen!

  16. Vad fint att du delar med dig! Jag tyckte jättemycket om att lyssna på dig, tycker att du borde få ett sommarprat i radio!
    Känner igen mig i visst av det du pratar om, och fick samma resultat på personlighetstestet. Jag började efter mycket tvekan ta antidepressiv medicin i somras, och jag vet egentligen inte hur det påverkar mig riktigt än. Jag jobbar mycket med min självkänsla, och trots att jag ofta klandrar eller klankar ner på mig själv så försöker jag ändra det beteendet genom att aktivt acceptera mig själv, och tänka om när jag får de där negativa automatiska tankarna. Jag tror att, som du säger i ditt höstprat, det viktigaste egentligen är att komma till freds med vem man är som person, och inte försöka ändra på sig för att passa in i de extrovertas mall. Jag fick en bok rekommenderad om just det här med att vara introvert i ett samhälle som ofta premierar de som är extroverta, och trots att jag bara läst början tycker jag att den verkar bra. ”Tyst” av Susan Cain är det, ifall du är intresserad. Kram på dig!

  17. Så himla bra podcast. Kunde sitta och relatera till en hel del, även då jag inte har samma bakgrund (men man har ju sin egen). Puss på dig, du är så bra!

  18. Åh vad fint att lyssna. Kan relatera så mycket, bl.a. att ”inte ha” en biologisk pappa. Blir så fruktansvärt irriterad när jag hör dina ord om psykiatrin, är mitt inne i det stormiga havet just nu. Ibland undrar man om dom fick sin licens i ett corn flakes paket.
    Tack för att du delade med dig! x

  19. Såååå bra! Du borde få göra ett eget radioprogram!! Du är så sjukt duktig på allt du gör. Det märks att du lägger ner mycket tid och energi. Tack för en bra podcast!

  20. Vilket otroligt starkt, modigt och inspirerande prat du tagit dig tid att spela in, blev verkligen berord. Jag kommenterar ALDRIG pa bloggar men ville att du skulle veta hur grymt det var!

  21. Modigt av dig att dela med dig utav din berättelse. Älskar dina avsnitt :) <3 Hoppas på fler.

    I helgen åker vi till Malmö. Hälsa på svärfar. Ska bli så mysigt. Gå på stan och ta en fika. Kameran ska följa med, ska fotografera lite är tanken också.

  22. Så fint av dig. Tror du stärker och hjälper många genom att vara så öppen, ärlig, modig och stark.
    Känner så väl igen mig själv i många bitar även om jag han bli strax över 30 före jag förstod vad introvert var…
    Skall dela avsnittet med en vän som dina ord kommer passa perfekt för.

    All lycka till dig!

  23. Det var ett avsnitt som gick rakt in. När du berättade om din mamma så var det som att trycka på en knapp, tårarna bara flödade. Det var spännande, intressant och gjorde ont emellanåt att lyssna. Hade gärna lyssnat ännu mer! Heja dig! <3

  24. Hej Sandra. Nu har jag lyssnat på dig. Det var det finaste jag lyssnat på, på så väldigt länge. Musiken, ja, man allra mest din ärliga röst och din berättelse som är så fantastisk, även om den tidvis gör ont att lyssna på. Jag känner igenom mig själv i dig, en gång för mycket längesedan, i en helt annan situation. Tack för att du delade med dig. Jag vet att det är svårt att öppna upp sitt allra innersta. Men i slutänden ger det en bara styrka. De få som dömmer lever ändå i sitt eget helvete. Och alla de andra, som mig, ger du en otrolig inblick i livet som det kan te sig, och hur det kan vända när man hittar rätt. Kanske du som jag väljer att skriva en bok en dag. Och med ditt vackra språk, och djupet i din livshistoria, så är jag helt säker på att det kommer att bli en bästsäljare. Kram. Mariette

  25. Du är så himla modig. Jag har varit med om en liknande sak med en förälder, har också fått en diagnos som inte stämde och är väldigt lik dig på det sociala planet. Min igenkänningsfaktor var skyhög genom hela podden. Det stärker mig så mycket att höra någon annan berätta om det. Att vi är flera, när man ibland kan känna sig så ensam om sina upplevelser. Det finns en stor styrka i det. Fan, vad imponerad jag blir av dig och din ärlighet <3

  26. Så, så bra! Du är en fantastisk berättare och det är jättestarkt att du delar med dig. Vi är förresten samma personlighetstyp som du, och jag känner jättemycket igen mig i det du sa om det och framförallt tryggheten i att det finns andra som tänker och känner som mig och som dig. Älskade detta, tack för att du delade med dig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *