FÖRSTA SOMMAREN MED LOTTEN

Jag tänkte först skriva att den gick så hiskeligt fort, den första sommaren i stugan. Ja, vi kallar vår lilla kolonilott för stugan eftersom det var enklare för Elton att förstå vad vi menade när han var yngre och sen har det hängt kvar. Hur som helst så kändes det löjligt att skriva att just den här sommaren gick fort för det gör de väl alla… Plus att det faktiskt känns som att vi fick en extra lång säsong just det här året eftersom det var så fint väder. 

Men skit i hur snabbt tiden gått nu för det ni säkert är mest intresserade av är väl vad vi har skördat. Det blev inga mängder av något (speciellt inte med tanke på hur extremt lite jobb jag lagt på den i år med tanke på graviditet + nykläckt bebis) men tillräckligt mycket för att både ha själv och ge bort till andra, både av det ätbara och av blommorna. Vår lilla lott har med andra ord verkligen levererat.

 

Jag skrev ju det här inlägget innan sommaren och även om jag visste rätt mycket av vad som fanns på plats sen innan så var det så fint att få följa all blomning. Många vackra och väldoftande rosor upptäcktes och tänk att jag hade tre stora pionbuskar i varsin vacker nyans som gav mig 67 gigantiska blommor (yep, jag räknade) när en enda knopp kostar typ trettio spänn i blomaffären. 

 

Jag la som sagt minimalt med tid på trädgården i sommar eftersom torkan gjorde det nästintill omöjligt att satsa på den. Och trots att jag har stora planer för den under kommande år så är det här 👆 ändå det absolut största skälet till att jag skaffade den. Att kunna ge mina barn en uppväxt med händerna i jorden. Att låta dem så, vattna, gräva och framför allt att skörda. Elton är helt galen i allt vad frukt och bär heter så han har varit så nöjd över att det hela tiden mognat nya sorter under de senaste fem månaderna. Och jag har med glädje låtit honom äta upp allt alldeles själv. 

 

Rabarber och krusbär är egentligen det enda jag inte lyckats ta tillvara på helt eftersom det funnits i överflöd. Krusbären försvann i ett nafs när jag lät några tanter komma förbi och plocka frysen full men rabarber känns alltid roligast innan sommaren kommit igång tycker jag. Alltså den smakar ju godast då såklart men jag är även mest pepp på det när det inte finns så mycket annat i trädgården vilket är lite synd. Stackars rabarbern liksom.

Detsamma gäller det här trädet med surkörsbär. De är, som namnet antyder, sura men ändå tillräckligt goda för att duga när en blir riktigt sugen. Framför allt så är bären stora, mörkröda och fria från fågelangrepp men trots det orkade jag inte ta tillvara på dem i sommar och det jobbigaste är att jag faktiskt får ångest över det. Tycker på riktigt det är jobbigt när sånt naturen erbjuder förgås. Men vad ska jag göra av dem? För vi dricker inte saft (blir bara liggandes i frysen i flera år om jag gör det) och hur många sorters sylt/marmelad/gelé kan en egentligen ha? Men kanske att jag får pepp inför nästa år!

 

För det blir ett nästa år även om jag i slutet på sommaren faktiskt funderade på om jag skulle ta och säga upp den. Sälja den och tjäna några tusenlappar eftersom skicket är bra mycket bättre än när jag köpte den. Och jag har ju både björnbär, hallon och smultron i trädgården där vi bor och tänkte att det kanske räckte. Att det vore skönt att slippa åka dit och klippa gräs, trimma kanter, rensa ogräs och vattna varje vecka. Speciellt när min man inte delar det intresset med mig och helst inte följer med dit alls. 

Mest tänkte jag så för att tiden just nu är så knapp. Att det vuxit upp massa ogräs på alla de ställen jag kämpat med att hålla fina och att jag blir ledsen av det. För det är ett stort ställe vi har och massor av olika rabatter att underhålla och ogräset sprider sig fort som attan. 

Men så sa min alltid så kloka svärmor såhär (typ) ”Ta inga beslut kring detta nu. Allt kommer se likadant ut här nästa år och då kan du börja om. Börja rensa och ta nya tag”. 

Och hon har ju rätt! Nästa sommar kommer Noah vara ett och det kanske blir en period då det är ÄNNU svårare för mig att jobba i trädgården eller så blir han världens bästa hjälpreda (hehe troligt). Men året därpå har vi en tvååring och en fyraåring och det kanske är den optimala tidpunkten att få en prunkande trädgård. Vem vet! Och förresten måste den ju inte ens vara tiptop. Bara blommorna och bärbuskarna är ju värda den där tusenlappen som jag betalar i kostnad till föreningen varje år.

Så det blir helt klart fler år på vår lilla kolonilott. 

 

På tal om blommorna jag plockat så har mina favoriter i vaserna här hemma varit liljekonvalj, smörboll, pioner, luktärt, lavendel, dahlia, blodtopp, rosenskära och höstanemon. Inte en enda gång har jag behövt snegla mot ängar, snår eller blomaffären för att ha en färsk bukett hemma i sommar. Att vara självförsörjande på blomfronten under några månader är verkligen en av mina bästa och lyxigaste investeringar. Min dröm är att förlänga säsongen ännu mer och planera och sätta lökar som kommer tidigare och senare på året än vad jag haft nu.

Eller jag plockade i och för sig in tulpaner, påskliljor och julros så fort snön försvunnit så lite sånt har jag ju i dagsläget också!

 

Tidigare år har jag ju varit flitig med att driva upp frodiga tomatplantor från frö men i år fick det bli några köpta plantor för att testa växthuset. Allt trivdes väl bra men gurkor och vindruvor är nog det jag kommer satsa på där inne under kommande år så får tomaterna bo på vår altan, precis som förr. De behöver ju lite extra omtanke och det är ju skönt om det inte är ett måste att besöka lotten varje dag.

 

Det här var faktiskt första året jag testade att sätta Dahlior och jag gjorde det både från frö och från knölar. Knölarna jag köpte var de flesta i mörkt röda och orangea nyanser men tog sig mycket dåligt pga jag vattnade lite för mycket i början så de flesta ruttnade. Att fröna tog sig så bra resulterade istället i mängder av gula, vita och rosa blommor. En liten annan färgpalett än den jag tänkt men fint ändå!

Är dock inte supersugen på att övervintra dem så är det någon i Karlsborg som vill ha massa Dahliaknölar är ni välkomna hit för att gräva upp dem!

 

Nu ser vårt lilla ogrästäckta paradis såhär fint ut i höstskrud. Våra träd (de heter rönnsumak) är otroligt vackra just nu men skjuter upp skott precis överallt i gräsmattan vilket är lite trist.

Kanske att jag sticker dit och röjer lite om jag får ett infall någon solig höstdag, Annars sätter jag punkt för trädgårdsåret 2018 nu och  börjar om till nästa års trädgårdssäsong. Tanken är ju ändå att lotten ska ligga inbäddad i snö inom en rätt snar framtid.

 

För frosten har faktiskt redan kommit och tagit med sig de flesta av mina sista blommor. Men än står mina cosmos och höstanemoner och vajar i stormen. Önskar så att det gick att torka den här i stora fång att hänga på väggen men efter lite tips på instagram valde jag att pressa några istället. Blir nog fint det med!

 

2 kommentarer Lägg till din

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *