LITE SVAR PÅ ERA FRÅGOR OM FRILANSJOBB, FÖRSKOLA OCH FÖRFATTARDRÖMMAR

Det trillar in lite frågor här ibland och jag har varit pinsamt dålig på att besvara dem den senaste tiden.  Därför tänkte jag att vi river att ett inlägg med fokus på arbetsrelaterade saker som jag fått frågor kring den senaste tiden. Kommer du på något mer du undrar är det bara att fråga i kommentarsfältet till det här inlägget så besvarar jag dem på direkten. Håll i hatten, nu kör vi!

 

 

 

📝Hur har du gjort för att få frilansuppdrag för tidningen?

För två år sedan hade jag som mål och dröm att börja skriva krönikor. Därför hörde jag helt enkelt av mig till min lokaltidning och frågade om det fanns någon möjlighet att få göra det. Jag hade tur för de saknade just då en krönikör från Karlsborg (tidningen utkommer i hela Skaraborg) och jag började leverera två texter i månaden till dem. Eftersom lokalredaktionen består av en enda person förstod jag snabbt att det fanns ett behov av frilansare på kvällar och helger. Jag tar därför lite uppdrag ibland och har bland annat skrivit reportage om en hel underbar person som bland annat använder hypnos i sitt yrke,intervjuat en hollywoodproducent från trakten och fått chansen att bevaka en leva & bo-mässa.

Alla bilderna här ovanför är fotade från just den mässan. Den första bilden är från en visningslägenhet som Anna Stenberg inrett och de andra två är tagna hemma hos Ida med familj.

Det är alltså oftast vanlig nyhetsbevakning det rör sig om när jag får skrivuppdrag och jag har lyxen som blir kontaktad med förslag på olika jobb. Mitt tips är därför att själv kontakta mindre redaktioner (även stora städer brukar ha mindre och mer lokala tidningar) för att se om de är i behov av frilansare. Lycka till!

 

📝 Sandra! Dina författardrömmar, hur har det gått med dem? Visst skulle du skriva en bok?

Haha alltså, mjo. Tanken var att skriva en fackbok/coffee table-bok när jag blev gravid med Elton men min hjärna har inte varit densamma sen jag plussade. Jag kämpade och kämpade med att få ihop något och rätt var det var hade en jag anförtrott mig åt stulit min idé och pitchat in den som sin 🤔 Släpper såna grejer utåt sett (även om de gör ont i hjärtat) pga vill inte vara en sån sniken person egentligen. Men visst bryr jag mig, på samma sätt som när en stor favvobloggare snor tre inläggskoncept rakt av från ens blogg utan att credda en 😇😇😇 Författardrömmarna lever kvar hos mig och typ 60% av jordens befolkning (gissar jag) och de blir verklighet när tiden är rätt. Det är jag säker på 💕

 

 

📝 Berätta gärna mer om jobbet i butiken! Hur ofta är du där? Gillar du det?

Jag står i little for minis fysiska butik här i Karlsborg varje lördag sen ungefär en månad tillbaka. Resten av tiden är jag fortfarande mammaledig men att komma ut och få jobba + träffa folk en gång i veckan är så hiiimla härligt. Det är lätt att tro att jobbet bara handlar om att sälja och plocka upp plagg och leksaker men det är ett mycket mer kreativt yrke än jag tidigare förstått. Jag har haft lite prestationsångest kring skyltningen osv men jobbar verkligen på att bara försöka göra och sen lita på att det blir bra. Men att försöka utmana mig själv i det här är bara en av fördelarna med jobbet vilket kanske besvarar frågan om det är kul. Det är verkligen helt perfekt för mig just nu och jag är så glad för den här chansen!

Jag har för tillfället pensionerat min stora kamera men tar lite bilder till butiken med telefonen ibland och just den kravlösheten har jag längtat efter. Att få leka runt utan deadline eller andra yttre faktorer som sätter press på ens jobb. Blir det bra så blir det bra liksom och blir det skit så är det bara att kasta bilderna och försöka igen ☺️✨ Idag kommer jag bland annat lägga upp en liten story på butikens Instagram-konto så kika gärna där om du är nyfiken på vad jag gör.

 

📝 Fruktshortsen du visade på Instagram var så sjukt söta! Vad kostar de? Har ni webshopp?

Eller hur 😍😍 Elton fick till slut både citronshorts och jordgubbsshorts för jag kunde inte motstå dem. Kostar bara 59.95 och är från mitt favoritmärke Name It. Javisst finns det webshop! Klicka HÄR för att komma dit vetja!

 

📝 Vad glad jag blir över att Elton också ska börja förskolan till hösten! Har lite ångest över att min minsta börjar när hon är så liten. Hur tänker du kring det?

Du som fått atiliobreven vet sen tidigare att Viktor från och med i höst ska läsa till officer. Den utbildningen är förlagd utanför Borensberg, på andra sidan Vättern. Han kommer därför att vara borta sön-fredag i ett helt år och när vi gemensamt tog det beslutet kände vi att det var dags att börja kika på förskoleplats till Elton. Dels för att det inte är hållbart att jag är hemma så länge till rent ekonomiskt men kanske mest för att jag känner att han kommer behöva något mer än bara mig. Vi bor långt bort från familj och släkt och även om vi har vänner så har Elton ingen annan anknytningsperson än mig och Viktor. Att ha en förskolepedagog som det är kanske inte heller det optimala men jag vill ge honom ett sammanhang som han kan trivas i. Något som inte bara är jag och Elton ensamma dygnet runt. För även om vi går på öppna förskolan två gånger i veckan tänker jag att en pedagogiskt uppstyrd verksamhet nog bara är bra. Däremot kommer han inte gå så långa dagar utan vi siktar än så länge på att han ska gå tisdag – torsdag mellan 8 – 15. Men om han fortsätter sova som han gör nu lär jag inte vilja väcka honom bara för att han ska äta frukost på förskolan så det kanske snarare blir 9-15 i så fall. Tanken är att han och jag ska ha en mysig måndag ihop efter att Viktor åkt och sen kunna ladda inför hans hemkomst på fredagar men vem vet, tre dagar i veckan kanske är för lite och gör att Elton istället aldrig kommer in i gruppen. Allt sånt får visa sig med tiden tänker jag!

Nu när vi fått placeringsbeslutet har jag valt att släppa tanken på förskolan och bara njuta av mina sista månader som mammaledig. Men nog kan jag föreställa mig hur det kommer kännas i hjärtat den dagen jag ska lämna honom där 💔

 

📝 Du skrev förra året om att du skulle sluta blogga om du inte kunde få in en ordentlig lön tills Elton börjar förskolan. Hur blir det med det nu?

Jag ska vara ärlig och säga att jag tjänar väldigt mycket mer pengar sen jag flyttade från Metro Mode, där bloggen låg när jag skrev inlägget. Pengar behövs för att en ska kunna leva men de måste också stå i förhållande till det arbetet en lägger ner för stt tjäna dem. Jag har en plan och ett eller flera inlägg på ämnet men jag måste få be om att återkomma om det en annan dag ✨

 

Tycker du att det är för glest mellan uppdateringarna här? Följ mig på Instagram där jag (hör och häpna!) heter @myatilio igen. Samma konto som atilio.se men med mitt gamla namn. Förvirrande? Lite kanske 😅

 

13 kommentarer Lägg till din
  1. Hej Sandra! Jag blir så glad för dina uppdateringar. Ofta har jag tänkt att jag behöver dra ner på bloggläsandet. Liksom vara lite mer i mitt eget liv istället för att varje dag söka mig till andras intryck och tolkning av sina dagar. Det blir så mycket stimuli ju. Som du också har varit inne på. Men din blogg önskar jag återkomma till så länge du fortsätter skriva den. Mina egna tankegångar kring saker och ting blir lite klarare av att kika in här och jag tror att det är så eftersom våra värderingar är så lika. Hållbarhet, sociala mediers påverkan, familj, närheten till naturen, intresset att odla, att lyssna till sig själv och det som betyder. Tack för att du skriver.

    Ps. Jag beklagar att du blivit bestulen på bokidé och bloggkoncept. Om det är till någon tröst – tänk på att det är dem som får dålig energi.

  2. blir så himla inspirerad av hur du pusslar ihop vardagen! med barn, blogg, jobb och allt annat som liksom bara kommer till. blir dessutom så glad över svaret gällande bloggen <3 vill såklart främst att du mår bra och får göra något du gillar (och klarar dig ekonomiskt på), men det är även så fint att få ta del av dina inlägg här. tack för att vi får hänga här med dig!

  3. Jag blev så glad över svaret om bloggandet. <3 Jag insåg för en tid sedan att jag nog skulle behöva minimalisera mitt bloggläsande. Märkte att jag istället för att bli inspirerad bara blev stressad av att läsa om så många människors olika liv, samt så många olika typer av livsstilar och val och (let's be honest) så många olika till synes perfekta vardagar. Men så har jag aldrig känt av din blogg. Du har en unik stil, någon slags kombination av ärlighet och jag vet inte, något annat magiskt, som gör att jag bara stormtrivs i varje nytt inlägg. Heja dig!

  4. Vad kul att få en liten uppdatering här även om jag följer dig på insta. Det var modigt av dig att blogga mindre och härligt att höra att det läser sig för dig. Ser fram emot en eventuell framtida bok 😊

  5. Måste säga att det var väldigt modigt det du skrev i det sista atilio-brevet. Jag tänker på det ibland, att man tror man vet ”vilken typ” av människor som hamnar där. Tror det är vanligare än man tror, och att det är fler personer i sin omgivning som ligger sömnlösa över liknande situationer. Skriver lite halvkryptiskt eftersom kommentarsfältet ses av många och att vi som valt att få dina brev får se lite mer. Hoppas du haft en fin helg och att solen sken lika mycket i Karlsborg som i Jönköping.

  6. Det där med att en stor favvobloggerska snott inlägg av dig rakt av. Atiliobreven måste väl vara en av dem? Ett tag efter du lanserat det kom en viss bloggare med ”underbara nyheter”. Gillar bloggaren skarpt men tyckte detta var lite konstigt…

    1. Nej, det är inte det jag syftar på! Jag har själv inspirerats av andra bloggare till atiliobreven (nämner dem i inläggen om just breven) så det är inte konstigt om fler släpper liknande utskick :)

  7. Hej Sandra! Här kommer en fråga om good ole’ podcasten Källan, skulle gå tillbaka och lyssna på avsnitten ”skaffa sig en bloggplan” men så mörker jag att den är borta från podcaster/itunes och inte verkar finnas på podomatic heller. Är avsnitten borta för alltid? :( Hade så gärna velat lyssna på bloggplanen igen får du gav så mycket bra tips där! :)

  8. Kul att du har hittat ett sätt att blogga på som du mår bra av. Personligen tycker jag det är trist att bloggen ”dött” litegrann, det var en av mina favoritbloggar ett tag. Nu när det är så glest mellan uppdateringarna blir det inte samma behållning eller att jag följer den på samma sätt. Det är ingen kritik utan bara en reflektion och en komplimang till hur bra din blogg var och att jag personligen saknar den. Nu har ju du varit tydlig med att du prioriterat om för att det är bäst för dig och din familj och det är ju modigt och starkt!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *