EN DAG PÅ JOBBET I AUGUSTI

 

Det har blivit dags att kika på hur en jobbdag har kunnat se ut i augusti och eftersom det var den första månaden både jag och Viktor jobbade som vanligt igen efter att Elton kom så var den smått kaotiskt…

För er som inte vet: I början på det här året bestämde jag mig för att börja dokumentera en dag på jobbet varje månad eftersom jag skulle gå från kommunanställd till bloggare/skribent/bibliotekarie och slutligen även till att vara mammaledig. Att få lika mycket tid över för arbete som pre bebis är helt omöjligt men på något vänster löser det sig alltid ändå. Häng med så ska ni få se!

 

DSC_6157

Dagen börjar som alltid med att gosa med den här älskade lilla minipersonen.

 

DSC_5465

Viktor är pappaledig eftersom det är min jobbdag men vår deal är att han alltid får sticka iväg till gymmet på morgnarna ändå. Elton vill ju ändå ammas och sen somna om efter bara någon timme igen.

 

DSC_5666

Och under den timmen hinner jag både sörpla i mig kaffe och gå igenom mail samt svara på kommentarer på datorn. Och ja, det KAN hända att jag äter en och annan chokladboll innan frukost om de nu ändå bara ligger där i kylen och väntar…

 

DSC_6167

Sen lämnar jag över till fadern som glatt gosar vidare.

 
DSC_6184

Medan jag får starta dagen med frukost i lugn och ro.

 

DSC_6191

För att sen smita ut i trädgården och plocka in ett helt gäng olika tomater…

 

DSC_6225

…som torkas i ugn inför ett kommande recept.

 

 

DSC_6106

Därefter börjar jag spåna på månadens Monthly Makers-tema som ju var pärlor. Sticker iväg till byggvaruaffären och känner sån enorm frihet att för första gången kunna gå till affären helt själv.

 

DSC_5101

Fram tills Elton var 2 månader så var det nämligen rätt svårt för Viktor att trösta honom ifall han skulle bli ledsen eftersom de gånger han blev ledsen ofta berodde på att han ville komma till mig och få bröstet. Sen en dag bara sådär hux flux så blev han så medveten om sin omgivning att det var rätt svårt att göra honom missnöjd för var den ena grejen trist gick det ju bara att plocka fram något roligare. Således blev det efter två månader lätt att lämna
Viktor och en vaken och NÖJD Elton själva hemma men inte mycket lättare för den här mamman att vara borta från sitt barn så länge.

 

DSC_6231

När MM-bidraget är färdigt (det blev ju detta som ni kanske minns) är det dags att fota lite bilder till ett annat inlägg och samtidigt som jag klickar på avtryckaren inser jag att jag inte har någon underdel på mig. Vem glömmer ens sånt? Blev i alla fall en lustig pose. Hehe.

 

DSC_6228

Men det är lätt åtgärdat.

 

DSC_6245

Men alltså, även om det går hur bra som helst för Viktor och Elton att hänga ihop så tycker jag att det är rätt jobbigt. För det första så hör jag ju hur mysigt de har det ihop och vill bara vara med själv (varför kan de inte bara ligga och sova liksom?!) och dessutom känner jag att jag måste passa på att förbereda för så många inlägg som möjligt när jag får så mycket odelad tid. Det stressade tillståndet resulterar i att jag välter ner en kaktus i mitt rum och när jag ska fota det (så att jag kan berätta om min klantighet för er) välter jag ner en till. Suck på mig själv!

 

DSC_6331

Jag hinner dock med rätt mycket (om än med andan i halsen) och när det blivit dags för lunch har jag redan hunnit laga och fotografera tre recept –  därav min jäktade äta-i-farten-min.

 

DSC_6335

Som tur är så signalerar mitt barn att han behöver få äta en skvätt och jag kan lugnt kramas med honom samtidigt som jag intar en välbehövlig kopp kaffe.  Därefter lägger vi oss i sängen och sover några timmar (eller ja, jag vilar lite och redigerar bilder när han ligger tätt intill och snusar) och tro inte att hans olika outfits i det här inlägget beror på  att jag tagit bilderna på olika dagar utan ombytet beror helt enkelt på ryggbajs deluxe :)))

 

DSC_6475

Sen fortsätter jag göra såna sysslor det aldrig riktigt finns tid för annars. Som att klippa sticklingar och posta dessa till de personer jag skulle byta med från det här inlägget. I samma veva gör jag även en telefonintervju till en tidning som uppmärksammat ovan nämnda inlägg. Älskar egentligen att ge intervjuer men känner den här gången att jag drabbats av den där beryktade amningshjärnan. Har nog aldrig gjort så långa konstpauser tidigare.

 

DSC_6498

Jaja, när jag ändå är inne på odlingsspåret minns jag att jag har lite chili som ska upp på tråd och torkas och mitt under tiden som jag förbereder för att ta lite härliga bilder…

 

DSC_6502

… så tappar jag ner fjärrkontrollen mellan brädorna på vår trapp. Jag testar allt men det är helt lönlöst att få upp den. Suck igen!

 

DSC_6505

Så jag bestämmer mig för att min första riktiga jobbdag härmed får vara över. Den var good enough och redan nu har jag lärt mig att jag inte behöver stressa runt för att hinna så mycket som möjligt just de där dagarna och tänka sig, jag har inte vält ut fler kaktusar så det tankesättet har nog hjälpt.

 

Translation: What a work day looks like for me at the moment.

6 kommentarer Lägg till din
  1. Men det är ju MER än good enough! Bra jobbat! Men en sån liten gosing hade vem som helst lagt sig och snusat deluxe halva dagen :-) hhahaha så roligt med fjärrkontrollen och bilden utan byxor – jag är också virrig så känner igen den där förvåningen varje gång man kommer på sig själv 😜

  2. Vilket mysigt inlägg. Skrattade åt det där med att du glömde underdel. Typisk grej som jag skulle göra, haha. En gång gick jag till och med nästan utanför dörren i pyjamasshorts! Om det är någon tröst? ;)

  3. Känner igen den där stressen! Det känns som att den aldrig försvinner när man har fått barn. Som att man alltid måste passa på och vara så himla effektiv. Man vet aldrig när man blir hemringd eller behövs på annat sätt. Det gäller väl att lära sig (försöker ständigt) att sluta att ha andan i halsen och axlarna uppe vid öronen. Det har jag när jag skriver på datorn och känner mig stressad ;)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *